Vinkännare säger sällan att ett vin smakar ”gott”. Istället pratas det om ”djupa lager”, ”ryggrad” och ”kropp”. Vi lär dig vad som är vad.
• Smakar gör vi med tungan: Spetsen känner av sött, sidorna surt, hela tungan förnimmer salt och bakre delen beskt. Allt annat är doft, lika med arom.
• Dofter sniffar vi förstås med näsan, men även hela svalgets slemhinna förnimmer dofter. Det är alltså luktsinnet som talar om ifall vinet vi dricker är örtigt, kryddigt, jordigt, fruktigt, blommigt och så vidare, det vill säga vinets stil.
• Sträva garvsyror, tanniner, i röda viner ger stadga, eller ryggrad.
• Sötma och alkohol ger viner dess mjukhet.
• Fyllighet, eller kropp, är det helhetsintryck vinet ger, den tyngd vinet ger en känsla av i munnen.
• Ett vin med längd gör intryck på alla smakzoner längs tungan
• Talar man om djup menar man flera ”lager” av smaker och dofter som avlöser och kompletterar varandra.
• Ett vin där varken syra, tannin, alkoholhetta eller sötma tar överhanden är väl balanserat.
• Komplext är ett vin som ger nya överraskningar varje gång man smakar igen.
• Ett typiskt vin bör vara ett bra exempel på antingen sin regions traditionella viner, eller sin druvsorts vanligaste smakutfall.
• Ett vins avslutning är eftersmakens kvalitet i kombination med hur länge den känns. Eftersmaken ger också en aning om framtiden, hur vinet skulle komma att smaka om det lagrades längre.